Hej gott folk, förlåt för min långa frånvaro från bloggen under de senaste månaderna. Livet blev mycket händelserikt helt plötsligt men jag har inte glömt min stickning och virkning på den tiden.
Ursäkta min frånvaro, de flesta sakerna som jag har stickat har varit väldigt små, pyttesmå och jag kände mig lite skyddande/vidskeplig över att dela bilder på dem.
Jag är nu glad att kunna dela att vår dotter säkert har kommit till världen och är glad över att vara klädd i mammas stickning (ja, hon är för liten för att klaga på det ändå!)
Jag kommer att lägga upp bilder på vad mamma (det är jag!) har stickat till henne snart, men först ville jag dela med mig av två mycket speciella föremål som hon hade skänkt till henne.
Den första är denna härliga färgglada virkade filt, gjord för henne av hennes gammelfaster.
Samma underbara person är skyldig till att jag överhuvudtaget kunde virka som hon lärde mig en jul. Jag kunde redan sticka och jag minns några frustrerande timmar när jag undrade varför mitt lillfinger inte skulle bete sig, det ville hela tiden engagera sig som det gör när jag stickar! Tack och lov kom den över sig själv och beter sig nu perfekt!
Mormor (min mamma!) fick också ut sina stickor för första gången på flera år och stickade den här söta lilla koftan.
Titta på dessa förtjusande små knappar!
Vilken lycklig bebis som har gjort så vackra saker åt henne. Nu är mormor tillbaka på den mörka sidan, jag undrar om jag behöver vara mer skyddande över mina ullförråd! haha!
Okej, det är bäst att jag går och tar hand om den bedårande (okej, hon skriker igen...!) lilla bebisen. Mer snart!
Happy Crafting!
